Chinese - take away

Ibland är vissa dagar mer intressanta än andra.

Idag är det en sån dag, så kul för mig kan du säkert tycka då jag gnällde igår. JAMEN SERRU visst! Skitkul.

Dagen började dock som vanligt, jag försov mig och glider in en timme senare på föreläsningen. No big deal egentligen, det är som vanligt som sagt.
Sedan så, fortsätter dagen i asiat-tecknet. Det börjar med att jag och Johanna köper en varsin "thai cashewnuts" i Ny(m)ble. Extra mycket soya, extra mycket sötsursås.

Men det här vara bara den asiatiska början. Vi hann inte gå längre än till biblioteket så upptäcker vi att "Chinese-day" ÄR TODAY! Vi springer in och ska jaga gratis saker. Jag snodde inte alltför mycket. En kaffe och typ en punschpralin och någon seg kola.
Men det är här allt börjar. Vid punschpralinen och seg-kolan.

Det börjar med att en ensam kille i snygg kostym sitter vi ett bord alldeles själv och han representerar en advokatbyrå. Han är väl runt 25 års ålder, och ja.. som sagt han såg bra ut.
Johanna får direkt syn på godisskålen, sedan honom. Så viskar hon fint till mig; Hanna, kan inte du gå fram och ta några godisar till oss, du som inte har något samvete? ;)

Stencool som jag är, sätter fötterna i den riktningen och börjar gå emot godisskålen (och den snygga killen). När jag väl är där drabbas jag av beslutsångest, VAD FÖR GODIS VILL DEM HA?!
Utan att tänka mig för vänder jag mig om och ropar; MEN VAD VILL NI HA FÖR GODIS?!
Jag möter varken Jill eller Johannas blick. Utan de blir helt tupprörda i ansiktet och springer därifrån, så säger jag till killen i kosymten; Titta där är dem!!
Medan de springer ut från biblioteket så tänkte jag; Shit, jag måste snacka med snubben.
Så jag snackade med honom om allt, han ville också bli kemist engång i tiden sa han. Så pratade vi lite allmänt alltså ett tag verkligen, säkert 5-10 min. Tills min mobil ringer.
"- HANNA VAR ÄR DU NÅGONSTANS?!"
- vid godiset.
Killen i kostymen börjar skratta. jag bröjar skratta för han skrattar, Johanna bröjar skratta för att jag står vid godiset och att jag skrattar.
Sedan kommer direkt följdfrågan;
"- Hanna, limmar du på honom?"
HELT TUPPRÖD i ansiktet jag blir, och brister ut i ett rop; AAhhh jag kommer!!!
Tittar på honom, känner hur jag bröjar svettas från ögonbrynen, tar en godis till och ler. Önskar honom sedan lycka till och går därifrån.
Utanför står Johanna och Jill, helt galna och asflabbar.

Men det var kul, det var faktiskt väldigt roligt det där.

Hoppas det är kines-dagar imorgon också..