Jag måste nog erkänna att denna dag kunde ha kommit att bilivit bland de värsta i mitt liv.
Detta beror på de kraftiga förseningarna i Stockholms lokaltrafik.
När jag skulle kliva på tunnelbanan mot Mörby C, så NEJ SÅ FAN HELLER!
DÅÅÅÅÅÅ vare minsann en giftig gasutveckling i Gamla stan, så mjaa..
Det var bara att ta ersättningsbussar till KTH, med avgång på Odengatan och sedan ett bussbyte. Med andra ord, chansen att hinna till KTH för exjobbspresentationen var lika med minimal.
Då kom Carlo med sin briljanta idé: Vafan Hanna, vi tar taxi.. Kom till WTC nu.
Med pulsen i halsen på ca 1000 slag/min så kom vi dit.
Blodet pumpar rakt upp i skallen. Yrsel-känsla.
Datorer projektorer ställs upp, lika så stolar.
Jag är helt galen i huvudet, galen i kroppen. Likt kon när den ska ut på grönbete för första gången på året.
Men... sen började presentationen... jag är helt ko-lugn.... ;-)
Nej men seriöst så var det här nog den bästa presentationen under hela utbildningen tror jag... Hanna har blivit duktig, tänk att KTH kan forma kossor så väl..
Efteråt kändes det fantastiskt.
Som en kosmisk orgasm.
Det är lite tråkigt ändå att lämna institutionen... mest pga. den avokadokärnan jag och Juliane har planterat. Det har kommit ett litet träd ur kärnan, det är skitcoolt faktiskt..
Hoppas att den får leva vidare... in peace.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar