Måndags natt innehållande ett antal konstanteranden

Ett konstaterande:

Jag har inprincip, i hela mitt liv vilja skriva en bok.

Men jag har aldrig riktigt haft orken att palla skriva någon långt, jag har typ börjat jättebra. Sen liksom.. har liksom passionen, orken, känslan liksom runnit lite iväg. Skitjobbigt.. absolut. För de känns hela tiden som man inte riktigt har uppnått sin dröm liksom. Jag har typ ett antal oavslutade word-dokument på datorn.

MEN! Nu vet jag. På ett ungefär vad jag ska skriva om, männen i mitt liv.

Hur många har jag liksom inte träffat som jag har en otrolig konstig relation med? Jag har typ ett namn på alla.

Tack vare Tord, har jag kommit på detta. Den här boken, ska givetvis vara uppbyggd på otroligt mycket humor. Tänk på Museum-mannen, Fluktaren, Rivjärnet, Kommunisten.. Ja TÄNK, det känns redan som jag har kapitelnamn på G här. Shit, jag känner at jag har något på gång faktiskt.

Sen är jag så jävla (ursäkta språket) fittnervös inför onsdagen.

Det typ... ööh.. är jättemycket fjärilar i magen. Även fast jag förväntar mig ett negativt resultat.

Så.. får man väl alltid hoppas?

Ps. Ett annat konstaterande idag: Jag har köpt världens finaste, svarta klänning. D.s