Det börjar närma sig 500 inlägg på denna blogg. Tiden går fort när man har roligt, eller hur?
Dock skulle jag vilja göra en återkoppling till ett föregående inlägg. Det handlade just om det där att man inte minns vardagarna. Att alla vardagar blir en i mängden. Jag nämnade också att den 5 mars 2010, aldrig kommer att komma åter.
Det är jag ganska glad för just precis nu måste jag säga. Den som ja, är med mig aktivt i mina tankar och funderingar varje dag vet precis varför. Alltså detta är något jag inte kommer att ta upp här. Men denna dag har varit mycket psykiskt påfrestande på alla håll och kanter. Det enda positiva idag var att jag åt en kärleksmums, har träningsvärk i magen och att jag sov en stund när jag kom hem. Eller vänta, det finns något mer....
Jo, den där MKB-redovisning gick bra idag också. Vi var faktiskt de enda i klassen som fick beröm och positiv kritik på flera ställen. Sådant kändes roligt att höra, speciellt när man la ned så lite tid faktiskt som man gjorde. Det måste betyda att vi är egentligen genier allihopa utan att veta om det.
iofs, det krävs inte mycket att vara geni på su....
Ja, nej. Livet är för kort för att kasta bort det på saker som inte är roligt nog.
Livet är också för kort för att bråka. Men ibland måste man göra det också, men människor man tycker om och inte. Man måste ventilera, annars kommer man ingenstans.
Jimmy påminner mig om att den gröna väggen är fantastisk. Han försöker, jag är blockerad.
Ibland kan jag verkligen bli totalt blockerad. Varför vet jag inte.
Men när jag blir arg, så blir allt så svart i huvudet, det blir som blixtrar.
Sen kommer jag inte ihåg vad som hände efteråt.
Jag är frustrerad. Just precis nu.
Låt aldrig 5 mars 2010 komma åter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar