Jag är en smygande hjälte

Vilken jäkla förberedelse det har varit i flera års tid för en dag. En jäkla dag i mitt liv.

Jag trodde att jag var VÄL förberedd, men icke sa nicke. Det var jag inte.

Dagen innan diplomeringen stod jag utan klänning. Affären stängde 19.00, jag var där 18.51 och gjorde då en snabb manöverering och bestämde mig för att köpa klänningen utan någon närmare eftertanke. Vad skulle jag annars göra?

Allt blev lyckat ändå. Faktiskt perfekt, förutom de små dillstuvade potatisarna på restaurangen men det var ju inget jag kunde påverka iallafall. ;]

Och såhär blev bilden med mig och rektorn.

Jag ska försöka åter skriva mer vad som händer i livet. Mitt nya och riktiga jobb och så. Men jag måste bara smälta veckan. För det händer så otroligt mycket nu.

Jag är en smygande hjälte.