Detta skall ju givetvis göras på nyårsdagen, men eftersom att jag är lite segare än vanliga människor så tänkte jag gör det nu. Så här kl 09.44 på morgonen (shit, jag vet.. När var jag såhär vaken och såhär mycket uppe innan kl 12 slaget senast?)
Allt började i januari, skolan startade igen.
En samlad skara ifrån klassen drog sig mot annexet och såg rockbjörnarna trilla in till olika artister.
Mycket trevligt tänker ni nog nu ja, men jag ska säga dig att det var jävligt trevligt.
För självaste, självaste Winnerbäcken var ju där.
Jag vet inte hur många kort jag tog på honom, men det slutade med att jag tog kort på den stora tvskärmen som var uppsatt för oss som satt lite längre upp.
(Jag vet att det bara mesar som sitter, men typ ja.. ni vet).
Detta var också första gången jag stiftade bekantskap med Petter feat. Säkert! : Logiskt.
Så har den cirkulera i huvudet hela året, och den jag inte trött på den än.
Mer som hänt?
Kort därefter kom jag på att jag ville vara en smileygubbe på msn. Gärna suprised smile, dock lades denna dröm ned och finns enbart med på kort lite längre bak i i denna blogg.
Det var mycket i skolan, nya kurser startade.
Kurser som skulle bli en mardröm för Hanna. Inte på ett sätt att det skulle sätta käppar i hjulet för mig och resultaten skulle bli dåliga. Nej nej, tvärtom. Har aldrig haft så bra betyg genom en termin tidigare, fast jag har heller aldrig läst så jävla tråkiga kurser.
Rakt igenom hade jag A eller B. Helt stört, jag vet.
Därefter avlivades min lilla PippiSinny.
Jag saknar henne oerhört, men det som hände var det bästa.
Du finns i mitt hjärta, för alltid.
Livet fortsatte rulla på, började med något som kallas bioteknik. ÄNNU VÄRRE ÄN NÅGOT TIDIGARE! HATA.
Trodde det var fel på mig hela tiden för alla andra tyckte den var skitroligt den kursen.
Jag insåg ganska precis här att jag faktiskt valt fel program, ångrar mig så att jag inte valde maskin eller data istället.
Men ändra sig kan man inte göra nu!
Efter påsk började det hända grejer, jag träffade mannen i mitt liv (som jag trodde).
Åkte till Gnarp med klassen, fick en hemsk stämbandsinflammation.
Gick på antibiotika i flera veckor.
Missade valborg.
Men efter jag blev bra så blev det ett väldigt festande ett par veckor efteråt.
Neda fyllde år och jag hann både med att göra lokalpuben Kruthornet i Sollentuna samt Tyrrol på Gröna lund. I samband med lokalpuben i slutet av maj, gjordes årets första och sista rabarberpaj!
Sedan kom sommaren, sköna sköna juni.
Första veckan i juni var helt magisk.
Hängde med Bosse (Sandy-lito kom också! :]) till Sweden Rock Festivalen för att heja på deras band som var med i en tävling. Solen stekte, 30 graders värme. Det var hett.
Inte bara stämningen, utan även vädret. Man kunde nästan ta på det.
Vi kom ned torsdagskvällen och det var helt magiskt att komma in på festivalområdet och se Judas Priest köra breaking the law. Lampor i rött och blått, varmt.
Nej shit, det var grymt. Bästa festivalen jag varit på, ever.
De blev ett par trevliga dagar där nere i Sölvesborg/Ronneby/Kallinge.
Passade på att göra besök hos Cata och Anders och se deras lilla hus.
Grillning och potatissallad i plastmöbler mitt på tomten - svensk sommar, underbart.
Sen kom myggen. (också svensk sommar jag vet)
Kort därefter, vi pratar dagars mellan rum.. Så tog det slut.
Bosse och jag valde att gå skilda vägar.
Jag är mild när jag säger att jag var totalt förstörd.
Dock kunde inte detta hindra mig att dra mig ned 2 veckor i spaninen.
Där jag hann vara med att fira deras VM seger i fotboll, faktum är att jag hann fira semifinalen där nere också.
Det var dock jättevarmt och jag fick halsfluss de första dagarna.
Troligen berodde detta på Sweden Rock, blev mycket hell-tecken och skrik. Kanske..
Alkohol var nog kanske också med i bilden? Vad vet jag.
Sommaren fortsatte, den var egentligen hemsk.
Jag har aldrig haft så hemsk sommar i hela mitt liv.
Förutom att jag hade ett totalt brustet hjärta så blev Pontus biten i Värmland vid vårt sommarställe.
Han höll på att stryka med, men som tur var så klarade han sig. Och jag är enormt lycklig över det.
Jag minns fortfarande den natten mamma ringer hem till mig och säger:
kan jag få Pontus försäkringsnummer?
Mitt trasiga hjärta försökte pulsera normalt, men det gick inte.
Han fick gå med tratt ett tag, men det har blivit bra till slut.
Efter ett par operationer.
Sommaren tuffade på, brorsan var i Japan. Jag vattna växten. (Jo, han har EN levande växt).
Erik och jag somna in till plingandet av tvärbanan.
Jag drog till skolan, började förbereda datakursen som skulle göras om. Beställde resa till Dublin.
Såg Winnerbäcken IGEN!!! På Zinkendamm. Det spöregna, men jag och Sandy sken.
Med två okända människor drack vi insmugglat rödvin och var de mest högljudda och mest dansiga på hela planen.
Träffade min första blind-date. Ja jävlar, jag är glad att den var blind innan.
Riktigt BLIND. I say no more.
Träffade Johanna från Sweden Rock, vi gick ut en kväll i augusti. Total kaos.
Jag började sakna Bosse igen.
Fylle-sms.
Inget svar.
Mådde illa.
Nu efteråt har jag visst skickat till fel nummer.
Det fortsatte, OS började. Flopp flopp flopp.
Skolan började, datakursen började. Totalt trött på alla nya K-ingare.
September gick, kom på att jag skulle bli alkholist köpte vin kl 10 på morgonen och tvingade Neda dricka med mig.
Träffade min andra blind-date, och nu inser jag att jag aldrig mer ska gå på blinddate.
Men denna slutade dock ganska bra, fick en lilla menyn på Mcd innan kvällen var slut. (SCORE!)
Sedan kom oktober, kära oktober.
De var väl kanske inte direkt några överdrivna saker som hände här.
Mer än att jag fortfarande var lite depp och att en ny man kliver in i mitt liv.
November knackar på.
Jag hälsar den mer än gärna välkommen till mig.
Åker till Dublin, är där. Fantastiska dar.
Kanske de bästa på hela året om man ska vara helt ärlig.
Jag fyller år, mamma fyller år.
November inleds med att ett hemskt projektarbete i skolan avslutas, samt så avslutas november med att ett hemskt projekt påbörjas.
December kom sen.
TENTAÅNGEST! PROJEKTÅNGEST! JULKLAPPEÅNGEST!
Kanske är den sistnämnda ångesten den allra viktigaste av de tre.
Ja, herregud. Man måstevara mänskligt också.
Dock gick ena tentan bra, den andra har jag faktiskt inte fått svar på än.
Projekten gick också bra, de blev godkända iallafall mer begär jag inte. För de var hemska.
Sedan kom julen.
Pappa var tomte, i masken man inte kan andas i.
Julklappsutdelningen var som vanligt.
kanske inte de roligaste klapparna men kanske mest användbara.
De blev mest pengar, tråkigt jag vet.
Men pengar är ju bra? Eller?
Sedan så blev det sådär lite halvinpulsivt en resa ned i Sverige för att fira nyår.
Med Jimmy, som plåstrar ihop mitt hjärta.
Jag har lite svårt faktiskt att inse och acceptera att jag träffat någon
som jag tycker om.
och som tycker om mig.
Det känns som hela året har det hänt så jäklans mycket.
Jag vet inte hur många antibiotikakurer jag ätit, hur mycket jag gråtit och skrattat.
Pluggat, skrivit, tvättat, städat (ok, städa har jag nog tammefan inte gjort så jävla mycket).
2008 är Stockholmarnas år.
2008 ät inte mitt år.
Jag är glad att det är över,
och hoppas på ett riktigt grymt 2009.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar